förlåt mina kära läsare men jag orkar inte blogga för tillfället. Har alldelles för mycket att tänka på, grymt mycket plugg och mår inte så bra. Därför har jag bestämt mig för en liten bloggpaus på obestämd tid. Kanske kommer in och skriver av mig, men mer än så blir det inte just nu. puss på er<3

vänner kommer och går, men såren efter dom består...

Jag funderar på att rensa bloggen eller något, och göra om det till en ren hästblogg.. Jag får fundera lite på det..

Idag var vi till oskarshamn med rebell, tränade med husarerna. Lite jobbigt att vi var 8 pers i lilla ridhuset och det var en superstressad häst medsom skrämde rebell. Han blev även livrädd och jätteängslig när adennern som var med pep och sparkvarnade mot en annan häst. Vi testade även att hänga sabeln vid sidan för första gången. I skritt var det inga problem, men så fort vi skulle trava så vart han skraj. Tror det blev lite mycket för honom,han är ju faktiskt ganska spörädd... Testade även att rida på pelhambett idag för första gången, gud vad bra han gick på det :o Blir att köpa ett sånt så fort man kan. Fick låna lisas idag, tack så jättemycket vännen<3  Kan väl berätta att jag bestämt mig för att INTE tävla dressyr den 26, känner mig inte redo helt enkelt så det får bli någon annan gång.

pusshej<3

sista dag-inlägget!! :D

 ett sista ögonblick.. mitt sista ögonblick, dvs precis innan jag dör, vill jag helst ska vara så jag ser min häst, mina nära och kära. Jag vill dö snabbt, utan smärta, lugnt och fint. Dö lycklig med en känsla av att ha gjort det jag borde. Dö i sömnen när jag är gammal efter att ha sagt farväl till allt och alla, det vore perfekt.

Jag saknar alla mina vänner, puh, nille, dom här i m-ås och alla som i gamleby. Jag saknar min häst, fast han träffade jag ju tidigare idag. Jag saknar bente och tviggi, men jag glädjs ändå åt dom har det mycket bätttre nu utan smärta. saknar nog inte så mycket mer

Det finns några platser här i världen som jag verkligen älskar att vara vid. Tex ölands norra udde och byxelkrok, ingen känner mig, men alla vet vem jag är, för jag är släkt med alla som bor där typ. Att sitta vid hällarna och titta på solnedgånger, det finns inget bättre.

Ön puh och jag var på är också en av mina favoritplatser, helt underbart vackert och lugnt, otroligt vackert.

Stallet är faktiskt inte min favoritplats, jag trivs inte med några av människorna där, men man kan väl se det såhär, att vart än rebell är, där är min favoritplats.

Jag har ganska många rädslor. Är livrädd för spindlar, småkryp, mörker, ensamhet, fåglar, kraftiga män med arg uppsyn,

Jag vill leva om många dagar, kan inte välja en. men en period jag vill leva om var veckorna med puh sommarn 2009.utan att tveka skulle jag välja den perioden!